rebeccaelinkarlsson.blogg.se

Jag har motivationen och jag har viljan, viljan och motivationen att må bra, att vara lycklig, att nå mina mål, att sköta skola, hem och träning men samtidigt så kickar psyket in, säger stopp och vill inte. Jag måste bearbeta för att kunna gå vidare, för att funka. Men att bearbeta, vågar jag det? Vågar jag lämna min trygga zon? Jag måste öppna mig, jag måste ta tag i dessa jobbiga känslor och tankar som sitter ingnagna längst in i själen, så långt in att jag förnekar dem. Jag vill så mycket men detta stoppar mig, det är väl bara att beatbeta? Att gå igenom det där sjukt jobbiga och sedan är det över? Tyvärr är det inte så, det krävs så mycket tid, energi och mod att våga bearbeta. Att våga gräva i själen. 

 

Jag skulle kunna stänga av och bara köra, fixa bra betyg, ett snyggt hem och träna 3 gånger i veckan men på så sätt skulle jag gå in i väggen inom en kort tid och inte alls må bra och det skulle ta längre tid att reparera än att bearbeta nu. Jag står i valet och kvalet, så osäker och rädd. Frågar frågor som det inte finns några svar på. 

Jag vet inte vad jag vill och jag vet inte hur jag ska göra, jag försöker att ta den hjälp jag får, att utnyttja mina tillgångar, att be om hjälp, att våga säga "Jag mår skitdåligt", att våga gråta men jag vill ändå vara självständig, klara mig själv och vara vuxen även fast jag behöver vara liten, bli omhändertagen och få gråta i någons famn. 

 

Den tiden är tyvärr förbi och det gör allt så mycket svårare och jobbigare, jag har inte så mycket val, jag måste åka och jobba, gå i skolan och sköta mitt hem för det är ingen annan som kommer göra det åt mig. 
Jag ska bearbeta och må bra, en dag. Inte idag, imorgon eller nästa vecka, men kanske om 6 månader eller ett år? Jag längtar till dagen då jag kan säga "Jag mår bra" och även mena det påriktigt också, inte bara på utsidan. 

 

Nu väntar städ-maraton, har varit en fartfylld helg! 

Hej! 

Sitter just nu i sängen och gör typ ingenting, borde sova men har för mycket tankar, sen behöver jag även diska också.. 

Jag funderar på att ta en bloggpaus på ca 3-4 månader, dels för att jag inte har något vettigt att skriva och dels för att jag mår väldigt dåligt psykiskt. Men samtidigt är det här en plats där jag kan skriva av mig. Vi får se hur jag gör :) kanske bara ska skriva tankar och om hur min resa till att må bra kommer vara, strunta i alla vardagliga saker som skola, jobb och vad jag gjort. Vi får se helt enkelt :) 

Nu ska i alla fall försöka sova, uppstigning 6:30 :( 

Den här helgen är egentligen min lediga helg men jobbade fredag och söndag ändå, sen var jag ute på krogen fredags oxå.. Har inte sovit någonting typ och träffat massa folk så är lite sliten :/ 

Igår gick jag upp i tid för att Sofia (min sockontakt) skulle komma på hembesök , men hon försov sig så det blev inte så. Sen åkte jag till skolan för att gå till kuratorn, skola några timmar, käka och sen jobb till stängning! Hem, plugga någon timme och sen sova! :)

Jag skulle gå upp 6:30 idag för att tvätta, göra klart en uppgift och sen åka tidigare till skolan för att beställa min student-mössa, meeeeen jag vaknade 10 :/ så jag sjukanmälde mig, stängde av telefonen och somnade om. Vaknade för en stund sen och ska gå upp snart och då ska jag plugga :) 

Jag sitter just nu på kontoret hos Maskrosbarn och pluggar, var i skolan 1 timme och orkade inte åka hem så jag åkte hit istället! Vi ska iväg på aktivitet klockan 4! :D 

Idag är det ett år sen jag fick det där telefonsamtalet jag väntat på i 7 år, samtalet som skulle förändra hela mitt liv, det som jag hade längtat efter så mycket och som var min högsta önskan. Det är exakt ett år sen jag blev placerad, som min kontakt från soc ringde och sa "idag flyttar du", jag blev så glad men samtidigt så ställd, men reaktion var att börja gråta för jag var i chock. 

Jag har kommit så långt, gjort så mycket och kämpat som fan för detta! Jag har bara 8,5 månad till studenten men är så jävla trött på skolan, men jag har kämpat så mycket så jag ska klara det! 

Det finns fortfarande saker jag kämpar sjukt mycket för, saker man inte bearbetat eller som bara slår en i ansiktet vissa dagar. Vissa dagar mår jag skit och andra super bra! 

Det gäller att inte tappa greppet eller att vara rädd. Jag vill må bra och jag har en lång väg kvar, men jag ska klara det!